:(:(:(
sitter i min soffa nu och kollar på någon film på canal+
känner mig jättekonstig idag, nåt så fruktansvärt lättirriterad, ledsen, helt tom känner jag mig med.. hatar såna här känslor som kommer ibland, skulle lika gärna kunna lägga mig nu men kan ju inte somna så här tidigt då vaknar jag väl i natt...
Gråter för ingenting och vill egentligen bara vara ifred, men vill ändå att någon bara kommer och sitter här med mig... Men men har väl gått över tills imorgon hoppas jag...
dagar när jag mår så här tänker jag alltid mer på min mormor, i maj har det gått 2 år och jag tycker fortfarande att det är lika svårt att tänka på henne, känner skuld för det med vill ju kunna tänka på min mormor utan att gråta, vill kunna le när jag tänker på henne...
Men det som känns mest är att jag faktiskt träffa henne bara ett par timmar innan hon ramlade ihop och livet rann ur henne..
vi träffades i ett rum på akuten mamma,pappa,min syster,min bror, min moster och min kusin, min morbror hans fru och min andra kusin och så min älskade morfar...
I ett rum intill låg min mormor dörren var öppen så vi såg henne när vi satt där å pratade om allt som behövde fixas....
Vadå fixas egentligen min fin fina mormor låg där intill oss och jag väntade bara på att hon skulle resa sig upp och fråga vad vi håller på med...
Väntar fortfarande på att hon ska vara där min morfar är, fattar inte när jag ska få det in i mitt huvud att hon FAKTISKT är borta.. vill bara vill inte acceptera det men varför.. vet ju själv att jag hade mått bättre om jag hade accepterat det..
Men vill ju bara ha tillbaka min mormor.. varför varför just du vi behöver dig ju mormor.. morfar behöver dig ja alla behöver dig..
Nu måste jag verkligen koncentrera mig för att komma ihåg din röst, den blir mer och mer otydlig i mitt huvud.. ska det vara så att jag inte ens kommer minnas hur din röst lät...?
nu ska jag bara sjunka ner i soffan och bara vara orkar inte tänka mer idag...
känner mig jättekonstig idag, nåt så fruktansvärt lättirriterad, ledsen, helt tom känner jag mig med.. hatar såna här känslor som kommer ibland, skulle lika gärna kunna lägga mig nu men kan ju inte somna så här tidigt då vaknar jag väl i natt...
Gråter för ingenting och vill egentligen bara vara ifred, men vill ändå att någon bara kommer och sitter här med mig... Men men har väl gått över tills imorgon hoppas jag...
dagar när jag mår så här tänker jag alltid mer på min mormor, i maj har det gått 2 år och jag tycker fortfarande att det är lika svårt att tänka på henne, känner skuld för det med vill ju kunna tänka på min mormor utan att gråta, vill kunna le när jag tänker på henne...
Men det som känns mest är att jag faktiskt träffa henne bara ett par timmar innan hon ramlade ihop och livet rann ur henne..
vi träffades i ett rum på akuten mamma,pappa,min syster,min bror, min moster och min kusin, min morbror hans fru och min andra kusin och så min älskade morfar...
I ett rum intill låg min mormor dörren var öppen så vi såg henne när vi satt där å pratade om allt som behövde fixas....
Vadå fixas egentligen min fin fina mormor låg där intill oss och jag väntade bara på att hon skulle resa sig upp och fråga vad vi håller på med...
Väntar fortfarande på att hon ska vara där min morfar är, fattar inte när jag ska få det in i mitt huvud att hon FAKTISKT är borta.. vill bara vill inte acceptera det men varför.. vet ju själv att jag hade mått bättre om jag hade accepterat det..
Men vill ju bara ha tillbaka min mormor.. varför varför just du vi behöver dig ju mormor.. morfar behöver dig ja alla behöver dig..
Nu måste jag verkligen koncentrera mig för att komma ihåg din röst, den blir mer och mer otydlig i mitt huvud.. ska det vara så att jag inte ens kommer minnas hur din röst lät...?
nu ska jag bara sjunka ner i soffan och bara vara orkar inte tänka mer idag...
Kommentarer
Trackback
