insidemylife!!

och det känns väldigt gott..
Pratat med Kriminalvården också om pappret jag fick och hittills låter det kanon.. Lite andra samtal också men ni som vet ni vet..

Pratade med min mamma idag om det här också, och åter igen ni som vet ni vet vad min mamma står...
Men hon är också inne på mitt spår och vi kommer göra detta tillsammans jag och min familj..

Så som vi resonerar om detta är: Jag har fått alla papper som jag har begärt och de ser toppen ut..
Det är inte långt kvar tills Sebastian själv får bestamma en hel del och hjälper inte vi honom nu så kommer han göra det på egen hand sedan och det är inget jag vill..
Jag vet hans största önskan här i livet och det är att få lära känna sin pappa, Simon har också rätt till det..
Det är våra barn och inte mina så vad ger mig rätten till att stoppa det, nej nej nej inget jag kommer att göra..
Håller nu på med allt praktiskt innan vi ska börja, har fått en kontakt på familjerätten, vi har gått igenom hur det ska gå till, det som känns jobbigt för mig är att min kropp klarar inte av att träffa Jim, varje gång jag träffat honom eller sett honom sedan sista incidenten reagerar min kropp på ett sätt jag inte kan förklara för någon...
Sedan när vi då kommit såpass lång så de ska åka dit( är det längre än 10 mil så ska man enligt regler köra halva vägen var) så kommer jag aldrig kunna åka själv vet inte ens om jag klarar av att köra bil efter jag har mött honom..
Men vet också att Patrik ställer upp, min familj och mina vänner kommer göra allt för att hjälpa mig..

Nu för hoppningsvis så ska min sons dröm bli en verklighet....


Nu blir det soffan en stund innan sängen!!!!

POK